Vi var på Gålö på midsommar. Wega kände att hon gått upp i vikt en smula och badade därför i vassen. För att ingen skulle se. Vi blev glada över att det stora hål som Wega skapade förra året i sin allra charmigaste skendräktighetsperiod var intakt. I år valde hon dock som sagt att hänga i vassen istället.

Sandor drällde runt på stenstranden i äkta Sandor-anda. Lite trilla-in-i-ett-vinglas här, och lite är-den-här-maten-till-mig-det-är-bäst-jag-smakar där.

Liten svart uppförde sig prickfritt. Bara det att matte Cissi verkade ha glömt att det är en RETRIEVER, så när vi andra äntligen fått lugn på våra hundar så kastade hon iväg nåt varpå liten svart fullkomligt flög iväg. Vid fler än ett tillfälle. Tilläggas bör att den här bilden har beskurits ganska hårt, för även om vi tycker att liten svarts matte borde sluta slänga saker över picnic-filten så vågar vi inte hämnas genom att publicera bikini-bilder utan särskilda tillstånd. I synnerhet inte när mr Sandypants orsakar samma skada som liten svart helt utan kastade föremål.

Härlig midsommar var det i alla fall.

Vi vet att låten inte heter Hey June, utan Hey Jude, men vi gillar juni bättre än exempelvis Jude Law, så vi väljer en egen väg.

Matte har befunnit sig på annan ort i några dagar. Utan vovvar. Vovvar har varit hos farbror Opus med skötarna Erik och Lena. När man kommer hem lägger man sig i sin bästa Svansjön-pose.

Sandor kollar runt så att inget har hänt i hans hem medan han var borta. Det är lite viktigt eftersom han är herre i huset.

Wega ser till att vara på hugget, så att inte matte försvinner igen. Det vore så trist.

Men om inte matte är nära kan man alltid pussas sinsemellan.

Vi är i alla fall väldigt tacksamma att Lena och Erik kunde hjälpa oss den här helgen. Vad skulle man göra utan fina vänner?